Jag hade fått ihop några av oss tjejer för att käka lite middag påvägen ut till ishallen. Och självklart är mina barn på det absolut värsta humöret dom någonsin varit på. Är man inte van så blir man ju knäckt! Jag kände på mig redan då att det vore bäst om vi åkte tillbaka hem men dum som är man så tror man eller man kanske hoppas på att det ska bli bättre + att man så gärna vill vara på plats nu när det är så viktiga och spännande matcher.
Men icke, det blev inte bättre. Båda vaknade väldigt väldigt tidigt imorse för att vara våra grabbar redan vid halv sju vaknade Loui och Liam vid sju. Jag kände på mig att det kunde bli lite jobbigt. Så 1 ½ period fick räcka på EON idag. Liam blev först jätteledsen över att vi skulle åka hem men när vi började närma oss bilen så tror jag han tyckte det var skönt. Han klagade över att han hade ont i huvudet också. Båda tvärslocknade i bilen, hann knappt starta så trötta var dom och febriga. Tog febern på båda när vi kom hem båda feber. Mina stackars prinsar! Hade jag vetat det hade jag aldrig åkt usch nu fick jag dåligt samvete.
Nu sitter jag nerslagen i soffan med hockeyn på tvn. Gud så skönt! Jag fick precis se min 33:a i bild..
Jag tål mycket, men den här dagen tog väldigt hårt på mig. Inte att jag blev trött utan mer att tålamodet tog slut.
Ska vi hitta några positiva saker med att jag sitter här hemma i soffan med de andra är i EON arena?
-Det är varmt och skönt under filten =D
-Mina prinsar får sova gott i sina sängar.
-Se matchen ordentligt. Varenda liten situation. Daniel Larsson i HV målet är riktigt bra just nu. Inte bra för Timrå..
Nej.. vi hörs. Vi får hoppas att onsdagen våran blir bättre.
